Vid ett forskningsseminarium i nutid vädjade en myndighetschef till de närvarande forskarna: ”Tänk på att vi inte behöver svar på en fråga i taget, om tre eller fem år. Så ser inte vår verklighet ut. Våra problem består av många frågor som hänger ihop. Och vi behöver hjälp med svaren nu.” Om behovet av ett högt tempo konstaterar Överbefälhavare Michael Claesson: ”De hybrida hoten är i princip redan här.” Försvarsmaktens utkast till ny forskningsstrategi placerar innovation i just detta sammanhang. FoU beskrivs som ett sammanhängande system där olika aktörer, relationer och kunskapsflöden möts och där ”effekt uppnås genom samverkan mellan dessa, där kunskap utvecklas, koncept prövas och omsätts i militär förmåga.”
Följande textavsnitt är ett kort utdrag från artikeln "Civilmilitära innovationer kräver samverkanskunnande" av Peter Tillberg och Lotta Victor Tillberg, Management of Innovation & Technology, Nr. 2, November 2026. Artikeln kan laddas ner här och vill man läsa hela numret så gör ett besök på MGMT hemsida som du hittar här.
Samverkanskunnande och civilmilitära innovationer
Civilmilitära innovationer bygger på att samverkan fungerar mellan olika aktörer och organisationer. Undersökningar vid Centrum för studier av militär och samhälle (CSMS) visar, i linje med tidigare forskning, på friktioner i totalförsvarets civilmilitära samverkan, bland annat kring roller, förväntningar och mandat.
Civila och militära organisationer planerar i olika takt och verkar under väsensskilda ekonomiska, tekniska och juridiska förutsättningar. Samverkan i denna kontext kräver därför hos aktörerna en djupare förståelse för olika kunskapsformer. Ofta nedvärderade och missförstådda kunskapsformer – informell kunskap, erfarenhetsbaserad kunskap och förtrogenhetskunskap – har stor betydelse för hur civila och militära aktörer förstår både sina egna förutsättningar och sina partners. Samverkan förutsätter att professionella aktörer möts och agerar kollektivt, vilket försvåras om det finns felaktiga föreställningar om vad ”den andra” faktiskt kan och får göra.
Samverkan kräver mer än informationsutbyte eller samordning: aktörerna är ömsesidigt beroende av varandra, bär ett gemensamt ansvar och ska hantera uppgifter som ingen av dem kan lösa på egen hand. Med samverkansaktörer avser vi här personer, inklusive forskare, som företräder civila eller militära organisationer. Samverkanskunnandet visar sig i deras förmåga att tillsammans undersöka situationen, uppmärksamma förändrade förutsättningar och anpassa sitt agerande. Det innebär att fortlöpande klargöra vad parterna behöver av varandra och hur deras insatser hänger samman. Samverkanskunnandet kan förstås som ett dubbelt grepp. Å ena sidan behöver aktörerna kunna bidra med sin egen expertis, å andra sidan behöver de förstå de andra parternas förutsättningar. Först då kan de agera professionellt i samverkan.
Det dubbla greppet omfattar såväl teoretiska som praktiska, informella, erfarenhetsbaserade och tysta former av kunskap. Det dubbla greppet utvecklas inte i ensamhet, utan tillsammans med andra. För forskaren, som samverkansaktör, handlar det dubbla greppet därför om dialog: att pröva frågor och svar i samspel med verksamheten, i stället för att formulera dem på avstånd från den. Samverkan ställer samtidigt motsvarande krav på motparten. Verksamhetens företrädare behöver vara beredda att synliggöra och sätta ord på sin egen erfarenhetsbaserade kunskap, låta forskarens frågor utmana invanda arbetssätt och avsätta tid för gemensam reflektion. Det är detta ömsesidiga yrkeskunnande, forskarens och praktikerns, som utgör grunden för tillit och överenskommelser mellan samverkande aktörer.
"Civilmilitära innovationer kräver samverkanskunnande" av Peter Tillberg och Lotta Victor Tillberg kan laddas ner här och vill man läsa hela numret av tidskriften så gör ett besök på MGMT hemsida som du hittar här.
Det samverkanskunnande vi beskriver här växer inte fram genom styrdokument och instruktioner. Det växer fram i samspel och kommunikation med andra aktörer, och det kräver rum för dialog och erfarenhetsutbyte. I sådana rum kan praktikens frågor bli synliga, komplexa problem undersökas ur flera perspektiv och olika kunskapsformer prövas mot varandra.
Peter Tillberg
Director at The Swedish Centre for Studies of Armed Forces and Society, SE
Lotta Victor Tillberg
The Swedish Centre for Studies of Armed Forces and Society, SE