Aktiv försvarsvilja - Om frivilliga försvarsorganisationer och motivation i det svenska totalförsvaret av Joakim Berndtsson & Alexandra M. Friede

Ett kort utdrag från rapporten:

Introduktion (s 5-6)
I ljuset av ett försämrat säkerhetsläge i vårt närområde återupptogs totalförsvarsplaneringen i Sverige i december 2015. En viktig del av arbetet med att återupprätta totalförsvaret är att stärka banden mellan befolkningen och det civila och militära försvaret. En grundläggande förutsättning för ett fungerande totalförsvar är ett aktivt och brett stöd bland befolkningen i form av egen beredskap och deltagande, men också i termer av försvarsvilja, enkelt uttryckt som viljan hos individer och grupper att engagera sig i landets civila eller militära försvar, exempelvis i händelse av allvarlig kris eller krig. Det finns en rad studier av försvarsvilja och försvarsengagemang, både i Sverige och internationellt, och detta är också något som svenska myndigheter och organisationer arbetar aktivt för att stärka.

I denna studie går vi bortom gängse mått på försvarsvilja på individ- och befolkningsnivå och fokuserar på hur vilja tar sig uttryck i handling, specifikt genom engagemang i frivilliga försvarsorganisationer (FFO). Detta engagemang förstås som individers val att i handling och frivilligt engagera sig i olika totalförsvarsrelaterade aktiveter, utan att det nödvändigtvis pågår en kris – vad vi i denna undersökning kallar aktiv försvarsvilja.

I en rapport från 2020 skriver MSB att ”de frivilliga försvarsorganisationerna har en unik möjlighet att bidra till försvarsviljan” och att de ”utgör en plattform för direkt engagemang i totalförsvaret.” Detta framgår också av förordningen som reglerar frivillig försvarsverksamhet. Målsättningen, enligt MSB, är att öka antalet utbildade frivilliga i FFO från ca 20 000 år 2025 till ca 40 000 personer år 2030. Senare utredningar har också uttryckt att frivilliga försvarsorganisationer utgör en viktig del av samhällets krisberedskap och att de också bidrar till totalförsvaret genom både utbildnings- och informationsinsatser, samt har möjlighet att bidra till ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Det råder således ingen tvekan om betydelsen som tillskrivs frivilliga krafter inom totalförsvaret.

Samtidigt vet vi relativt lite om vad som faktiskt motiverar personer att engagera sig specifikt i frivilliga försvarsorganisationer. I en av de få studier av dessa organisationer som finns, publicerad av Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) år 2016, konstaterar författarna att faktorer som påverkar individers engagemang och motivation omfattar bland annat att bli sedd, bekräftad och inkluderad. Andra studier av försvarsvilja berör sällan eller i liten utsträckning just frivilliga försvarsorganisationer. Det finns således ett tydligt behov av mer systematisk kunskap om frivilligt och aktivt försvarsengagemang och, i ett vidare perspektiv, ett behov av att öka vår förståelse för hur olika delar av civilsamhället engageras inom totalförsvaret. Denna fråga är i högsta grad aktuell även internationellt, där många länder nu överväger olika strategier för att öka delaktigheten i försvars- och säkerhetsrelaterat arbete och därmed bygga motståndskraftiga system som omfattar hela samhället (s.k. ”whole-of-society”-modeller).

Syfte, frågeställningar och kunskapsbidrag
Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om frivilliga försvarsorganisationer och deras roll i totalförsvaret, särskilt i relation till försvarsvilja och frivilligt engagemang. För att nå syftet söker vi svar på två huvudsakliga frågor:

1. Hur uppfattas individers huvudsakliga motivation till frivilligt försvarsarbete?
2. Hur arbetar frivilliga försvarsarsorganisationer (FFO) för att motivera personer att engagera sig i totalförsvaret i fredstid?

[...]

Slutsatser och rekommendationer (s 19-20)
Syftet med denna studie har varit att bidra med ny kunskap om FFO och deras roll i totalförsvaret med särskilt fokus på frågan om frivilligt engagemang och försvarsvilja. För att nå syftet har vi sökt svar på frågor om hur individers motivation till frivilligt försvarsarbete uppfattas bland organisationernas representanter, och hur FFO kommunicerar för att motivera personer att engagera sig i olika delar av totalförsvaret.

Vår utgångspunkt har varit att engagemang i FFO kan ses som en form av aktiv försvarsvilja som bidrar till samhällets beredskap och säkerhet. Frivilliga och ideella krafter är viktiga för ett fungerande och robust totalförsvar, där individer och organisationer bidrar både till det militära och det civila försvaret.

När det gäller motivation till denna typ av engagemang visar vår studie att värderingar och frågor om kunskap och erfarenhet uppfattas som de viktigaste drivkrafterna. Värderingar omfattar både altruistiska motiv som att det är viktigt att hjälpa andra, särskilt i avseende att värna samhällets eller landets säkerhet och vår demokrati och frihet, men även möjligheten att bidra med och utveckla sin kompetens och lära sig nya färdigheter uppfattas som viktiga skäl till engagemang.

Samtidigt är det tydligt – både utifrån tidigare forskning och från denna studie – att motiv till frivilligt engagemang är en komplex fråga och att det ofta handlar om en kombination av värderingar, personlig utveckling, social gemenskap och känsla av meningsfullhet som i olika grad bidrar till individers engagemang. Vi kan se dessa sammansatta motiv både i hur organisationerna resonerar kring engagemang, och hur de kommunicerar för att attrahera nya medlemmar. Här finns givetvis möjligheter att utveckla eller använda andra teoretiska förklaringsmodeller till motivation och handling för att komma närmare förklaringar till individers aktiva försvarsengagemang.

Utöver de drivkrafter och motiv som diskuteras ovan är det tydligt att externa faktorer som det säkerhetspolitiska läget har haft en avsevärd ecekt på engagemang – åtminstone i det kortare perspektivet. Den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har uppenbart ökat intresset bland många individer att söka sig till frivilliga försvarsorganisationer. Alla FFO har dock inte upplevt samma tillströmning av nya medlemmar, och för de som fått många nya medlemmar är utmaningen tydlig: att behålla individer och att upprätthålla engagemang över tid. Detta arbete påverkas både av hur väl organisationerna lyckas möta nya medlemmars förväntningar, men också hur väl staten och myndigheterna (framför allt Försvarsmakten och MSB) kan skapa förutsättningar för organisationernas intensifierade arbete i en tid av expansion och återuppbyggnad av totalförsvaret.

I studien har vi konstaterat att kunskapen om frivilligt engagemang inom totalförsvaret är begränsad. För att bygga ett starkt frivilligförsvar behövs mer kunskap om såväl motivation som trösklar och hinder för engagemang (tidsbrist, bristande kunskap om frivilligt försvarsarbete, organisationskulturer etc.), men också fler studier av (aktiva) individers handlande. I ett nästa steg mot kunskapsutveckling skulle man med fördel undersöka motivation hos medlemmar i en eller flera FFO, dels för att se om organisationernas uppfattningar om motivationsgrunder stämmer med medlemmarnas, dels för att analysera motivationsgrunder i relation till andra variabler som exempelvis kön eller ålder. Här skulle man också kunna jämföra resultat med liknande studier inom andra frivilliga delar av totalförsvaret som exempelvis Hemvärnet.

Myndigheter som arbetar med utveckling av FFO-systemet har som målsättning att det frivilliga engagemanget i totalförsvaret ska öka. Detta kommer att kräva både mer kunskap om vad som formar frivilligt engagemang i frivilliga och ideella organisationer inom det civila och militära försvaret, men också tydlig samverkan och kommunikation mellan myndigheter och organisationer på olika nivåer. Med bättre kunskap om motiv till frivilligt försvarsarbete och aktiv försvarsvilja kan även kommunikationen kring nyttan med engagemang för både samhället och individen bli tydligare och i sin tur leda till att fler individer överväger att ställa upp med sin tid och sina kunskaper.

För organisationerna är utmaningen att både attrahera nya medlemmar och att behålla de medlemmar man redan har. För detta arbete krävs verksamhet och aktiviteter som ger realistiska förväntningar och som uppfattas som meningsfulla över tid. När organisationer utvecklar strategier för att rekrytera och behålla medlemmar är det också viktigt att undersöka hur underrepresenterade gruppers engagemang ser ut och vilka insatser som kan göras för att öka deras kunskap och inkludering.

Frivilligt försvarsengagemang utgör en central del av Sveriges samlade motståndskraft. Genom att förstå både drivkrafter och hinder kan samhället vidareutveckla en robust, inkluderande och långsiktigt hållbar struktur för frivilligt deltagande och aktiv försvarsvilja. För att nå dit behövs både kunskapsutveckling och tydliga strategier från såväl myndigheter som organisationer.

Rapporten kan i sin helhet läsas och laddas ner från Myndigheten för Psykologiskt Försvars (MPF) hemsida eller på CSMS hemsida.