Det försämrade säkerhetsläget i Europa, med pågående krig i Sveriges närområde och förskjutningar i stormaktsrelationer och allianssystem, aktualiserar frågor om medborgarnas förtroende för de institutioner som ansvarar för landets säkerhet. Med data från den nationella SOM-undersökningen analyseras förtroendet för försvaret, Hemvärnet och Nato samt inställningen till det svenska Nato-medlemskapet. Förtroendet för försvaret ökar för sjätte året i rad till de högsta nivåerna sedan mätningarna inleddes 1986. Ökningen efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 är brett förankrad – men ideologiska och socioekonomiska skillnader kvarstår, vilket tyder på en normaliserad snarare än krisbetingad opinionsbildning.
Här följer ett kort utdrag från kapitlet När horisonten mörknar klarnar stödet (författare: Joakim Berndtsson, Tony Blomqvist Mickelsson & Lotta Victor Tillberg). Publicerat på SOM-institutets hemsida 2026-06-04. Kapitlet och forskarantologin Mot en tid som flytt kan laddas ner här.
Sammanfattning
Det försämrade säkerhetsläget i Europa, med pågående krig i Sveriges närområde och förskjutningar i stormaktsrelationer och allianssystem, aktualiserar frågor om medborgarnas förtroende för de institutioner som ansvarar för landets säkerhet. Med data från den nationella SOM-undersökningen analyseras förtroendet för försvaret, Hemvärnet och Nato samt inställningen till det svenska Nato-medlemskapet. Förtroendet för försvaret ökar för sjätte året i rad till de högsta nivåerna sedan mätningarna inleddes 1986. Ökningen efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 är brett förankrad – men ideologiska och socioekonomiska skillnader kvarstår, vilket tyder på en normaliserad snarare än krisbetingad opinionsbildning. Hemvärnet inkluderas för första gången och åtnjuter relativt högt förtroende, men många svarande saknar tydlig uppfattning om organisationen. Vad gäller Nato-medlemskapet anser en majoritet att medlem-skapet var rätt beslut, men andelen kritiska har ökat med 17 procentenheter sedan 2022. Kapitlet belyser hur bred förtroendeökning kan samexistera med kvarstående ambivalens i den svenska försvarsopinionen.
Tolv år efter Rysslands annektering av Krim och fyra år efter dess fullskaliga invasion av Ukraina präglas Europa fortsatt av ett allvarligt säkerhetsläge. Parallellt bidrar konflikter i andra regioner, gråzonsaktiviteter och förändrade stormaktsrelationer till ökad osäkerhet. USA:s och Israels militära angrepp mot Iran i februari 2026 har ytterligare förstärkt denna osäkerhet med globala konsekvenser som följd, inte minst för energiförsörjning och internationell handel. Sammantaget pekar utvecklingen mot en mer instabil internationell ordning. I Sverige har detta resulterat i en omfattande upprustning av såväl det militära som civila försvaret, återupptagen totalförsvarsplanering och ett nytt säkerhetspolitiskt läge i och med medlemskapet i Nato. Samtidigt har USA:s förändrade engagemang i Europa aktualiserat frågor om alliansens framtida roll.
I detta sammanhang blir förtroendet för de institutioner som ansvarar för landets säkerhet en central fråga. Hur ser svenskarnas förtroende för dessa institutioner ut, hur har det förändrats över tid och hur relaterar det till synen på Nato och andra säkerhetspolitiska frågor? Med data från den nationella SOM-undersökningen analyserar vi hur förtroendet för försvaret och andra centrala institutioner har utvecklats, hur det varierar mellan grupper och hur det hänger samman med attityder till Nato och den svenska säkerhetspolitiken. Särskilt fokus riktas mot förändringar i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.
Resten av kapitlet När horisonten mörknar klarnar stödet kan laddas ner på SOM-institutets hemsida .
Sverige har tagit steget in i Nato – men opinionen har ännu inte fullt ut tagit steget ut ur alliansfriheten. Förtroendet för försvaret är högt, men inte friktionsfritt. Den nya säkerhetspolitiska linjen är accepterad, men ännu inte självklar.
När horisonten mörknar klarnar stödet (sidan 166)
Fotograf: Carl Törner
